Det finns många skäl till varför så mycket ätbar mat hamnar i soporna. Om vi bortser från vanliga anledningar som att vi lagar för stor mängd mat och tycker matrester är tråkiga. De skälen kan vi återkomma till (och här på Kokaihop är VI faktiskt väldigt bra på att ta hand om rester i våra recept. BRA!)
Istället fokuserar vi här på när vi slänger mat vi antar är dålig. Vi antar det bara för att vi stirrar oss blinda på förpackningens siffra. Fast det är ju innehållet vi skall äta och för att avgöra om det är ätbart så får vi istället lukta, känna och smaka.
Den där siffran är nämligen väldigt trångsynt. Det kan vara så att siffran säger att maten är ok att äta, men att livsmedlet har gått och blivit dåligt utan siffrans tillåtelse.
Så det enda vi kan lita på är våra sinnen och vårt sunda förnuft. Tänk er att ni har era gamla morföräldrar bredvid er, min gamla mormor Gerda hade blivit tokig på mig om hon sett mig kasta mat bara för att siffran sa så. Så våga lita på era sinnen (eller en klok fantasigamling vid er sida). Luktar det illa – ät det inte. Det är inte svårare än så.
Först måste vi reda ut siffrorna. Bäst före-datum och sista förbrukningsdag är hållbarhetsmärkningar för livsmedel, så långt är nog alla med, men de betyder långt ifrån samma sak.
En korrekt förklaring av märkningarna är:
Bäst före-datum
Det är en rekommendation från tillverkaren. Ofta går det alldeles utmärkt att äta livsmedlet flera dagar/veckor efter passerat bäst före-datum om det har förvarats på rätt sätt. Med rätt sätt menas oftast kylskåp vilket de flesta har i sitt hem.
Det här är en säkerhet från tillverkaren som bara behöver garantera kvalité fram till just det datumet. Det passar dem såklart även ganska bra att vi slänger förpackningen och går och köper en ny.
Ägg är ett exempel som brukar nämnas. Har man förvarat dem i kylen så står de sig i alla fall en månad efter att bäst före datumet har passerats. Och skulle det vara så att ägget har blivit dåligt så känner man det på lukten – det går inte att ta fel på ett dåligt ägg.
Sista förbrukningsdag
Är en viktigare märkning. Det betyder att ett livsmedlet kan vara otjänligt när datumet passerat. Märkningen används främst på känsliga livsmedel som snabbt kan försämras, till exempel köttfärs, rå kyckling och rå fisk.
Några tips:
Vi försöker att strunta i förpackningens siffror hemma hos oss. Det har inneburit att vi slänger väldigt lite mat och även att vi tänker lite extra på hur vi behandlar maten.
Vardagsrätt, där man tar tillvara rester. Lite potatismos är huvudingrediensen. Rester av kött, kyckling el. korv kn iblandas. Serverqs tillsammans med lingonsylt o ev. något grönt.
Enkelt sätt att göra av med rester på för det lilla hushållet.
Använder man rester eller överblivna kanter, blir den här lådan riktigt billig. Den går att göra helt vegetarisk också - med quorn eller annan vegetarisk produkt. Räcker till många och passar utmärkt på buffé.
Perfekt om man har rester över från grillad kyckling.
Koka soppa på gårdagens rostade grönsaker - så mycket god smak i dem. Har man inte rostade grönsaker i kylen så kanske man har lite skrumpna grönsaker som kan fräsas på och mixas med.
God, klimatsmart gratäng som gärna tar hand om matrester. Perfekt om man har kokt potatis (eller pasta, bulgur, quinoa...) kvar från gårdagens middag. Här använder vi vegetarisk färs.
En bra rätt om man har makaroner över. Denna är barnanpassad, vill man ha ännu mer smak så är det gott med t. ex dijonsenap, rökt skinka eller mer grönsaker som riven morot, majs eller spenat.
Färgglatt, lättlagat och gott! Även en mycket bra rätt för att ta hand om överblivet ris och trötta grönsaker.
Har ni kokta ägg, potatis och halvfulla sillburkar? Perfekt att blanda ihop till en god gubbröra. Här kan man använda både en klar sill eller en krämig sill. Vill man "ta med" smaken så gör man det, annars kan det även vara gott att skölja den ren i kallt vatten och sedan ge den ny smak.