Vi reder ut mejerihyllan - vad är vad?

Först skall vi reda ut några saker:

🐄 Bäst före datum? 

Mejeriprodukter skall förvaras kallt, så låt dem inte stå framme på matbordet i onödan. Har den förvarats väl, luktar och smakar gott så kan den ätas ganska långt efter att den passerat bäst före datum. Lita på era lukt- och smaksinnen.

🐄 Vad betyder Homogenisering? 

I mjölk finns det fettkulor som efter ett tag flyter upp till ytan och lägger sig som ett gräddskikt. Genom homogenisering finfördelar man fettkulorna i mjölken, det ger mjölken en jämnare konsistens.

🐄  Pastörisering

All mjölk och grädde som säljs i Sverige skall enligt lag vara pastöriserad. Det innebär att den värmebehandlas för att ta död på skadliga bakterier (t. ex. campylobacter, ehec och listeria). Förenklat kan man säga ju högre temperatur desto längre hållbarhet. Det påverkar även smaken.

Den kan:

• Lågpastöriseras (t. ex. ”vanlig mjölk”)
• Högpastöriseras (t. ex laktosfri mjölk)
• UHT – Ultra Hög Temperatur (mjölk med extra lång hållbarhet som i oöppnad förpackning kan förvaras i rumstemperatur. Finns i speciella förpackningar)

🐄 Färsk laktosfri mjölk? 

Det finns numer även Färsk laktosfri mjölk på marknaden. Det får oss såklart att undra om det inte var färsk innan?

Skillnaden är att laktosfri mjölk oftast högpastöriseras vilket ger den en aningen sötare smak. Nu har man tagit fram en lågpastöriserad, vilket blir en färsk mjölk som i smaken påminner mer om ”vanlig” mjölk.

🐄 Fetthalt %

De flesta produkter finns i en massa olika %-halter. Det kan vara bra att ta hänsyn till för att veta om den är kokbar, hur dryg den är eller om man vill räkna kalorier.

Vad gäller det sistnämnda så är det den totala kalorimängden man bör titta på och inte stirra sig blind på bara fetthalten. Sänker man fetthalten så stoppar man vanligtvis ner annat i sin produkt.

Min personliga åsikt är att det är bäst (smidigast, billigast och minst tillsatser) att köpa den fetare produkten och själv späda till önskad konsistens.

🌱 Vegetabiliska mejerier

Sen finns det en stor ”mejeriavdelning” från växtrriket som växer så det knakar –  här finns mycket gott att hitta och den avdelningen skall vi snart reda ut den också.

🐄 Vispgrädde 40 %

Vispgrädde är vispbar, färsk, osyrad grädde. Funkar fint i all matlagning och även en liten mängd rundar av smaken bra. Jag använder det mycket för att mjuka upp smaker till barnen. 

Vispgrädde blir som mest fluffig om den vispas kall och börjar vispas på låg hastighet för att sedan öka. Då får man in som mest luft i grädden.

🐄 Matlagningsgrädde 15 %

Matlagningsgrädde är färsk osyrad grädde, fast med lägre fetthalt. Den passar liksom vispgrädden fint i den mesta matlagning, fast är inte lika dryg och kan inte vispas.

Matlagningsgrädde har även längre hållbarhet. Generellt kan man säga att ju fetare produkt desto kortare hållbarhet. Fast det skall tilläggas att det då har tillsatts ämnen för att länga hållbarhet samt väga upp för den minskade fetthalten.

🐄 Créme fraiche  34 %

Créme fraiche framställs genom syrning av grädde. Syrningen ger en frisk, lätt syrlig smak samt en tjock, krämig konsistens.

Till skillnad mot gräddprodukter så ger Créme fraiche en syrligare känsla och passar lika bra i varma som kalla rätter. Den funkar fint att både koka och att vispa till fastare och krämigare konsistens. Däremot kan den skära sig om man långkokar för länge, då är det bättre att tillföra den i slutet av kokningen.

🐄 Gräddfil 12 %

Gräddfilen görs av grädde som har syrats med en speciell syrakultur. Den är friskare lite mer syrlig i smaken än Créme fraiche. Den har funnits länge på vår svenska marknad och vi äter den gärna till våra sill-högtider. Den passar bäst kall i sås, röra, dressing, krämig sallad och bakverk.

🐄 Syrad grädde 30%

En grädde som syrats med mjölksyrabakterier för att få en något syrligare smak. Det gör den även något tjockare än vanlig grädde. Den går bra att vispa och blir inte lika fluffig som vanlig grädde utan lite fylligare. Produkten bör skakas i förpackningen före användning.

Kan tänkas som en flytande Créme fraiche med en frisk, syrlig smak som ändå känns gräddig.

🐄 Matlagningsyoghurt 8 %

Matlagningsyoghurt är speciellt framtagen för matlagning. Den görs av mjölk, grädde och mjölkprotein som syras med yoghurtkultur. Smaken är frisk, syrlig och gräddig. Konsistensen är tjock och krämig. Dess friska och syrliga smak är mycket god som en ingrediens i eller som tillbehör till exotisk och kryddstark mat.

Matlagningsyoghurt går även trots sin låga fetthalt att använda i varma rätter men då måste man använda en redning annars skär den sig gärna.

🐄 Grekisk & turkisk yoghurt 10%

Är det någon skillnad? Turkisk yoghurt 10% är mild med en behaglig syra. En bra yoghurt som passar lika bra till färska bär, som till kalla krämiga såser.

Grekisk yoghurt 10% är frisk, något syrligare än den turkiska. Den innehåller mer protein vilket ger en fastare konsistens.

Så det är skillnad – men jag använder dem alla på ungefär samma sätt. T. ex. i bak, till mellis och dessert eller friska såser och röror.

Syrligheten passar extra fint tillsammans med smaker från Indien och Grekland, som t. ex. tandoori och tzatziki.  

🐄 Kesella 10 %

Kesella är en kvarg. Kvarg är en typ av färskost. Den görs av skummjölk som ystas med mjölksyrakultur och löpe till en slät ostmassa som smaksätts med grädde.

Kesella lämpar sig bra som ingrediens i bakverk, desserter, kalla såser och röror. Kesella går inte att koka.

🐄 Keso Naturell 4 %

Keso är en färskost vi hämtat från amerikanska cottage cheese. Den görs av skummjölk som ystas med mjölksyrakultur och löpe samt smaksätts med lite grädde och salt.

Keso har grynig konsistens och gör sig bäst kall i både mat, mellanmål, dessert och bak. Den skär sig vid hög upphettning men kan värmas och t. ex. användas i paj, gratänger, pannkaka, omelett och bakning. 

🐄 Kvarg

Kvarg har blivit väldigt populärt den senaste tiden, så här får vi djupdyka lite.

Kvarg eller kvark som det även kan stavas, är som en färskost av surmjölk koagulerad med mjölksyrabakterier. Kvarg liknar keso, men har slät och krämig konsistens och syrligare smak.

Kvarg framställs av mjölk som mjölksyras, vilket får till följd att de fasta beståndsdelarna kan skiljas ut från de flytande. Den flytande delen, vasslen, får rinna av genom en silduk och vid industriell tillverkning centrifugeras massan. Därefter passeras massan genom silar. Den önskade fetthalten uppnås genom tillsatts av grädde.

🐄 Kvarg & protein

Kvarg marknadsförs mycket med sitt höga proteininnehåll. Det är självklart bra med protein, kroppens byggstenar, men hur mycket behöver vi? Det beror självklart på hur vi lever, men ungefär 50-70 gram/dag.

Skall man tolka all reklam just nu så skulle man kunna tro att vi ha lidit av svår proteinbrist i Sverige den senaste tiden. Så är det naturligtvis inte.

🐄 Kvarggrädde 10%

En blandning av matgrädde och kvarg (20% kvarg) vilket ger en syrligare och fylligare grädde. Lanseras som ett alternativ och kombination av matgrädde och créme fraiche.

Drickkvarg, yoghurtkvarg, fruktkvarg, färskost med kvarg, melliskvarg, kvargdessert….. tja, leverantörerna har helt enkelt tagit fasta på att vi gillar kvarg. Äter ni för att det är gott så är det bara att äta på. Äter ni även av andra anledningar så är det bra att granska innehållsförteckningen lite.

Äter ni t. ex för att minska på kalorier så välj de naturella och undvik sötade och flytande varianterna

🐄 Gräddmjölk 

Precis som det låter så är det en blandning mellan grädde och mjölk. I skrivande stund har vi bara Arlas produkt i butiken och den ligger på 6% fetthalt. Det kommer säkerligen dyka upp flera %-halter även på den.

Produkten påminner ganska mycket om Kaffegrädde samt den engelska Half and half, som består av hälften grädde och hälften mjölk.

I receptsammanhang har man länge använt sig av termen gräddmjölk där man lämnat det fritt fram för tolkning av hur stor del som skall utgöras av grädde respektive mjölk. En bra produkt när man vill ha just både grädde och mjölk.

Sammanfattningsvis så är det bara att dyka rakt ner i havet av mejeriprodukter, testa er fram och hitta just era favoriter. Stirra er inte heller blinda på vad det står i recepten utan prova er fram. För det här är en smaksak och det är ni som skall bli nöjda.

Och allra bäst är det såklart att välja en variant där även kossorna mår bra.

Källor: Livsmedelsverket, Arla, Skånemejerier, Valio och Lindahls