Vilken kyckling skall VI välja?

Det är inte så längesedan som kyckling var finmat. En hel kyckling till söndagsmiddag som lagades med omsorg. Nu är det vardagsmat i allra högsta grad. Slit och släng vardag eftersom den både anses snabblagad och "nyttig".

Kyckling kan vara ett otroligt livsmedel, och det kan vara något som knappt liknar ett livsmedel. Liksom med allt annat så handlar det om vad vi gör för val och vad vi är redo att betala. 
För är det inte vi konsumenter som betalar priset så är det något/någon annan  - i det här fallet kycklingen. 

Så hur skall man välja?

Småskaligt & närproducerat
 Kanske ni har fler i er närhet än ni vet om? Kolla om det finns lokala Reko-ringar, Bondens marknad eller andra lokala föreningar. Hjälp till att lyfta de bönder som värnar om djur och natur.

KRAV-märkta kycklingar föds upp långsammare och lever nästan dubbelt så länge som konventionella. De har större ytor, får röra sig fritt, äter ekologiskt KRAV-märkt foder odlat utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och utan tillsats av antibiotika. Ekologiskt foder får inte innehålla GMO.
Läs mer om KRAV-märkning här.

Ekologiska kycklingar föds upp långsammare och lever nästan dubbelt så länge som konventionella. De äter ekologiskt foder som till stor del odlas på den egna gården utan bekämpningsmedel. Ekologiskt foder får inte innehålla GMO.
Läs mer om ekologisk mat här.

Skillnad på KRAV & EKO
Det är samma grund där KRAV och EKO uppfyller EU:s regler för ekologisk produktion – det måste all produktion och försäljning av ekologiska varor inom EU göra. Sen har KRAV ytterligare regler när det gäller djurvälfärd, miljö och hälsa, klimat och arbetsvillkor.

REKO är ett nätverk av småskaliga, ekologiska och KRAV-märkta uppfödare. Sex ekologiska gårdar i Skåne, Västergötland och Östergötland. 
Jag är lyckligt lottad och känner en av familjerna, det är även en del av idén - att man skall känna tilltro, och ha stor insyn i hur allt går till. 
Verkligen en verksamhet som lever upp till sina rekorderligt satta krav och förtjänar mer positiv uppmärksamhet. 
Läs mer om REKO här.

Massproducerad kyckling
Hur vet man vilken kyckling som är massproducerad? Det är den billiga. Fast i slutändan så blev den kanske inte så billig. 
Vi kan sammanfatta det med att djur som föds upp under dessa förhållanden varken lever länge eller har det bra, det tror jag de flesta av oss förstår. Vad vi inte pratar lika mycket om är vilken kvalitetsskillnad det blir på produkten. 

All fryst kyckling innehåller saltlake, ibland så mycket som en femtedel av vikten. Så när du köper frysta kycklingfiléer betalar du alltså för uppemot 20 procent vatten, salt, socker och ibland även tillsatser. Många filéer tappar också avsevärt i vikt vid upptining och tillagning.

Det förekommer i färsk också men inte lika vanligt. Styckad kyckling, framför allt i filé sprutar man ofta in vatten för att öka mängden och bibehålla saftighet. Då behöver man även tillsätta e-nummer för att hålla vattnet kvar.
Marinerade eller "mörade" produkter innehåller ofta behandlade produkter och är inte alltid ett bra alternativ.
 
Att göra ett bra val när det kommer till kyckling kan på prislappen verka dyrare - men inte om vi räknar in vad vi verkligen får. 
En produkt som smakar så mycket mer, som har levt ett bra liv, som inte innehåller farliga ämnen som inte bidrar till miljöförstöring. Handla kyckling med vetskap om att både kyckling, bonden och naturen runt gården mår bra. Då smakar det som bäst!

/Kristin på Matredaktionen

Källor: Livsmedelsverket.se, Krav.se, Aktavara.org, Jordbruksverket.se