Pistagenötens dag 26 februari

Pistagenöten är den kungliga favoritnöten med en närmare 9000 år lång historia, fast egentligen är inte pistagenöten en äkta nöt utan ett frö. Pistagenöten är både snygg och god. Kanske är det just därför den nått en sådan omåttlig popularitet som hållit i sig i årtusenden.

Bakverken, desserterna och maten med de gröna nötterna, ja eller fröna, har formligen exploderat. Vi pratar nöten som blivit en aldrig sinande källa till kulinarisk inspiration. Till och med de gamla romarna har med pistagenöten i en av sina klassiska receptsamlingar.

Pistagenöten får ge smak åt bullar, bröd, bakelser, tårtor, glas och sallader och alldeles säkert en och annan frukt- och nötblandning och müsli. Att den dessutom är ruskigt nyttig är ju inte till pistagenötens nackdel.

Visste du att …

… pistagenöten egentligen är ett frö och inte en nöt. Det innebär att många som är allergiska mot nötter inte reagerar mot pistagenötter.

… det beigevita pistageskalet färgas ibland rött. Från början färgade man det för att dölja de fläckar som uppstod när nötterna plockades för hand. Numera skördas pistagenötter nästan alltid med maskiner och då blir det inga fläckar på skalen, vilket gör rödfärgningen onödig. Ändå färgas de ibland, eftersom vissa konsumenter efterfrågar röda pistaschmandlar.

… nästan 90 % av fettet i pistagenötter består av nyttiga omättade fetter.

… pistagenöten innehåller en hög halt protein, kalium och järn.

… pistagenötter är en bra källa till fibrer, och ger mer fibrer många typer av frukter. Du skulle till exempel behöva äta två stora plommon för att få samma mängd fibrer som finns i en portion pistagenötter. Och då är plommon en fiberrik frukt.

… människan ska ha ätit pistagenötter i minst 9000 år.

… pistagenötter växer i tunga druvliknande klasar. När de mognar på sensommaren eller tidiga hösten växer pistagekärnan så kraftigt att skalet delar sig.

… det finns både manliga och kvinnliga pistageträd. Det är de kvinnliga pistageträden som ger nötter, men för det krävs ett manligt träd. Ett manligt pistageträd sprider sin pollen med vinden och kan befrukta upp till 25 nötbärande trädhonor.

… pistageträdet producerar sina första nötter när de nått en ålder på fem år och kan bära frukt i upp till 200 år.
 

… pistageträdets skörd går i cykler, ett år av god skörd, följs av ett år av betydligt mindre skörd.

… pistageträd är temperaturkänsliga för god skörd. Trädet kräver cirka 1000 timmar där temperaturen ligger på 45 grader F eller strax därunder för en god pistageskörd. Det innebär en temperatur strax över 7 grader Celsius.

… pistagenöten är släkt med mangofrukten.

… ordet pistage har sitt ursprung i Medelhavsområdet och kommer från det latinska ordet pistacium och det grekiska pistakion.

… i Iran är pistagenöten känd som ”leende nöten” och i Kina kallas den för ”glada nöten”. Pistagenöten är också känd som "grön mandel”.

… enligt legenden fanns pistagenötter med i de mytomspunna hängande trädgårdarna i Babylon, från omkring 700 f.Kr., trädgårdarna som ska ha byggts av kung Nebukadnessar till hans hustru Amytis.

… på 300-talet ska kejsare Vitellius ha introducerat pistagenöten för romarna och den klassiska romerska receptsamlingen Apicius ska innehålla recept med pistagenöt.

… drottningen av Saba ska ha älskat pistagenötter så mycket att hon krävde att hela regionens pistageskörd avsattas enbart för henne.

… den 26 februari är har blivit utsedd till pistagenötens dag av pistageälskare runt om i världen, för att hedra den historiska nöten.