Vi fiskar insjökräftor!

Vi åkte till Norrqvarn strax utanför Lyrestad och fiskade insjökräftor i Göta kanal. Vill ni hitta bra ställen nära er så kolla med era lokala fiskeklubbar eller sportfiskebutiker. 

NÄR

Kräftfisket brukar enligt tradition starta i augusti, men sedan 1994 är detta inte längre lagstadgat (Här kan ni läsa mer om det).

Nu får man fiska året om, men man måste ha fiskerätt på kräfta. 

Det finns även en anledning att vänta. Kräftorna byter nämligen skal på sommaren och då ligger de mestadels och gömmer sig.
Sen behöver de en period att äta upp sig, varpå det inte är någon ide att börja fiska tidigare än augusti/september. 

I Sverige har vi två typer av kräftor:

Flodkräftan - den inhemska och numer även den hotade kräftan. 
Signalkräftan - den importerade kräftan (från USA), som är den vi har mest av.

Hur går fisket till
Man kan säkerligen göra på många bra sätt, men så här gjorde vi.

Först behöver man agna burarna (eller mjärdarna som de också kallas). Som agn kan man använda ungefär vad som helst då kräftorna är allätare. Vi använde fiskrens, som ger bra med lukt, och placeras i små behållare eller nät inne i buren.

Lägg i buren i vattnet när det börjar gå mot kväll. Kräftorna är nattdjur och det är först vid skymning som de börjar komma fram för att äta.

Vi lade i dem direkt från kaj med 5-10 meters mellanrum. Välj gärna ställen där det finns mycket bra gömställen som t.ex. sten, stockar, vasskanter..

Burarna fästes med ett snöre och en stav som sattes ner i marken. Dels så att den inte flyter iväg och dels för att se vart man placerat den.

Finns det mycket kräftor i vattnet så är det bra att inte låta burarna ligga för länge. När betet är uppätet så kan kräftorna börja leta sig ut igen.

Från ungefär 4 timmar - över natten. Är man osäker så är det bara att ta upp buren och titta. Ta med ficklampor.

Plocka upp burarna och töm ut kräftorna i en stor hink/bunke. Burarna går oftast att lossa lite så att man kan hälla ut kräftorna.

Det går även att ta dem för hand, då greppar man dem med tummen och pekfingret strax bakom där klorna sitter - ett nypfritt grepp:)

Skulle man få sig ett nyp av en kräfta så gör det inte speciellt ont. 

STORLEK
Sen granskar man sin fångst och alla kräftor som är mindre än 10 cm (från huvud till stjärt) åker tillbaka i vattnet. Vi fick ungefär 100 st. kräftor, varpå kanske 5 st. var för små.

SUMPEN
Nu åker fångsten ner i sumpen. En stor perforerad behållare som ligger i sjön/kanalen. Där ligger de ett dygn och fastar, alltså rensar tarmarna. De skiter helt enkelt.

Har förstått att det inte är alla som använder sig av en sumpbehållare, jag tycker att det känns som en ganska bra grej.

Viktigt att tänka på är att man inte kan förvara dem i en hink med vatten - då kvävs de. De behöver vatten i rörelse för att få syretillförsel. Så en perforerad hink i vatten som rör sig/större damm funkar fint.