Fettisdagen 4 mars

Fettisdagen också en pannkaksdag

Pannkaksdagen infaller alltid tisdagen efter fastlagen, på fettisdagen, och är en trevlig och välsmakande tradition, framförallt i engelsktalande länder. Dagen kom till för att man dagen innan fastan tömde skafferiet på maten man inte fick äta under fastan. Ägg, mjölk och smör var några av matvarorna som skulle bort. Vad kan man tänkas göra av detta? Pannkakor såklart! Därför har fettisdagen kommit att kallas även för pannkaksdagen. 

Semlor för allergiker 

Laktosfri semla: Byt ut grädden mot laktosfri grädde och baka semlebullarna på laktosfria produkter.

Nötfri semla: Byt ut mandelmassan mot vaniljkräm eller en hallonfyllning.

Glutenfri semla: Byt ut semlebullarna mot glutenfria bullar eller baka egna semlebullar på glutenfri mjölmix.

Mjölkproteinfri semla: Baka semlorna på mjölkfritt margarin och havremjölk och fyll dem med, sylt, sojagrädde eller med glass gjord på havre.

Visste du att ...

... semlan tros ha sina rötter så tidigt som i 1200-talet. Då ska semlan enbart ha bestått av bullen och var förunnad de rika som hade råd med så fina råvaror som vetemjöl.
 

… seden med fastlagsbullar kommer troligtvis från Danmark och Tyskland och spred sig hit till Sverige under 1600-talet. Långt senare, när vitt mjöl blivit så vanligt att fler än de allra rikaste hade råd att äta det, fick semlorna den form vi känner igen dem för i dag: söta, runda och bakade på fint vetemjöl och socker.
 

... tisdagen den 12 februari 1771 ska kung Adolf Fredrik ha ätit hetvägg och dött på kuppen.

… semlor fyllda med mandelmassa och grädde är ett relativt nytt påfund och blev vanligt först under mellankrigstiden. Från mitten av 1900-talet började man att äta semlan som en bakelse, utan mjölk. Troligen som en följd av att semlan började serveras på konditorier och kaféer. Vissa av kaféerna började även använda wienerbrödsdeg till semlorna för att göra dem ännu mer bakelselika.

... varje säsong äter den genomsnittlige svensken 4−5 semlor. På ett år sätter vi i oss över 45 miljoner semlor.

... ordet semla kommer från det latinska ordet "simila" som betyder " det finaste mjölet”.
 

... semlor är en kaloririk historia. Varje semla innehåller ungefär 500 kilokalorier (kcal) fördelat på grädde: 130 kcal, mandelmassa: 200 kcal, bulle: 160 kcal och florsocker: 8 kcal. En vuxen person har ett grovt uppskattat dagsbehov av energi som ligger runt 2000 kcal, beroende på hur mycket man rör på sig.
 

… fettisdagen inleder, tillsammans med fläsksöndag och blå måndag, en längre fasteperiod med katolskt ursprung. Fettisdagen är den sista dagen innan fastan tar vid och brukar ibland också kallas semledagen.
 

.. fettisdagen är en rörlig dag i kalendern och kan infalla som tidigast 3 februari och senast 9 mars.
 

… fettisdagen i Sverige är starkt förknippad med semlan, men i länder som USA där man inte äter semlor är pannkakor vanligt på fettisdagen. Därför har fettisdagen även fått namnet pannkaksdagen.
 

… semlan gjord på vitt mjöl, vispgrädde, mandelmassa och florsocker fick sin utformning i början av 1900-talet. Förebild till semlan hittar du i hetväggen, som var ett finare bakverk från 1700-talet.
 

... den fiktive karaktären privatdetektiven Ture Sventon äter nästan inget annat än semlor, eller temlor som han kallar dem. Helst av allt ska temlorna komma från Rotas konditori på Drottninggatan.