Matarv och känsla för måltidens betydelse

 Som tur var gav jag aldrig upp det här med att jag ville att de både skulle få intresse, lära sig laga mat  och dela ansvaret för att den gemensamma måltiden faktiskt blev till. Vilket både de och jag är otroligt glada över idag. Både mina pojkar, som nu är på väg mot 30, fixar utomordentligt fantastiska lyxmiddagar, eller något gott, hälsosamt och snabbt - när de själva vill bjuda på något gott eller laga mat tillsammans - i sina respektive hem. 
Det är en stor ära att få komma hem till dem - och den yngste brukar jag våldgästa sådär en vecka emellanåt. Han lagar gärna koreanskt efter sitt studieår i Korea. Han har lärt mig att uppskatta koreansk mat, vilken jag var rätt så obekant med tidigare. När han är hemma hos mig, passar han på att ta en tur till Stockholm och där handla koreanska kryddor och specialiteter som inte finns i Falun, där han nu bor och studerar. 
Den två år äldre sonen är en fena på vilt och riktigt lyxig mat som man inte har råd med till vardags. Födelsedagar, jul och andra högtider är det en upplevelse att äta bättre än på lyxrestaurang hos honom. 

Därför säger jag nu till alla er mammor och pappor därute, som vill att era barn ska lära sig äta och uppskatta att själva kunna laga mat; Ge aldrig upp samarbetet i köket! 
Även det här med att handla är jätteviktigt för att barnen ska få hela biten av det som behövs för både kunskap och intresse för mat. 
Mina ungar har alltid varit med och handlat. De har lärt sig göra prisjämförelser och de har också lärt sig att läsa innehållsförteckningar och göra produktjämförelser. Något som de idag har stor nytta av som unga vuxna med en kunskap och ett stort intresse för mat och matkultur.