Är fetaosten fejk?

Ofta byts till exempel den ursprungsskyddade fetaosten ut mot billigare salladsost utan att konsumenten informeras. Det framgår av rapporten från Livsmedelsverket där 13 kommuner har jämfört 59 restaurangers menyer med vad som verkligen köpts in och serveras.



— Det är här tyder på att konsumenterna ofta inte får vad de betalar för och att det finns all anledning att fortsätta kontrollera att reglerna följs kring skyddade ursprungsbeteckningar, säger Pontus Elvingsson, statsinspektör på Livsmedelsverket.

Fetaost är den produkt som restauranger oftast fuskar med. Nästan hälften av restaurangerna serverade salladsost eller fårost i stället för den ursprungsskyddade fetaost som angavs i menyn, visade undersökingen.

I de butiker som kontrollerades hittades 106 felmärkta produkter fördelat på 63 producenter och varumärkesägare. Ett vanligt fel är att den som förpackar inte anger att produkten är skyddad. Ett exempel är Falukorv som ska märkas med symbolen för garanterad traditionell specialitet eller orden "garanterad traditionell specialitet" och ”enligt svensk tradition”.

— Livsmedelsverket ser allvarligt på att konsumenten vilseleds. Även om undersökningen inte visar hur det är i hela landet så bekräftas bilden av enskilda kommuner som genomfört liknande kontroller, säger Pontus Elvingsson.

Tre skyddade livsmedelsbeteckningar

Skyddade ursprungsbeteckningar är en märkning av livsmedel med krav på att råvaran ska produceras, bearbetas och beredas inom ett avgränsat geografiskt område. Tre exempel på det är Fetaost, Prosciutto di Parma (parmaskinka) och Kalix löjrom.

Ett livsmedel kan också ha en skyddad geografisk beteckning. Det betyder att det ska finnas en koppling mellan namnet på livsmedlet och det geografiska område den tillverkas i. Osten Svecia som måste tillverkas i Sverige och Skånsk spettekaka som måste tillverkas i Skåne är två exempel på det.