— Slänga mat? Nä, inte jag!
Slänger du sällan mat? Då är du i gott sällskap. De flesta upplever nämligen inte att de slänger särskilt mycket mat. Trots aktuell statistik som visar att hushållen i genomsnitt slänger en månadskostnad mat varje år. Hur går det ihop?
Uppfattningen är att matsvinn framförallt är ett problem för andra hushåll, för samhället i stort och för världen. Att vi själva bidrar till matsvinnet är vi inte lika på det klara med. Konsumenten överlag upplever helt enkelt inte att man slänger så himla mycket mat. Ändå slänger svenska hushåll mat till ett värde av 16–23 miljarder kronor, om året.
Hushållens totala matsvinn har en klimatpåverkan som motsvarar utsläppen från 200 000 bilar, per år. En ny undersökning från Livsmedelsverket visar att en tvåbarnsfamilj kan spara mellan 3000 och 6000 kronor om året på att äta upp maten i stället för att slänga den i soporna.
Bäst koll på att de faktiskt slänger mat har småbarnsfamiljerna. Barnfamiljer och storhushåll toppar också listan över de som slänger mest mat, följt av höginkomsttagare och högutbildade.
Ungefär hälften av konsumenterna menar att de aldrig slänger mat. Många anser dessutom att maten ofta går bra att äta även om bäst före-datumet
har passerat. Finns det någon tveksamhet får sinnena avgöra. Ger man däremot maten till hunden eller komposterar den, då tycker man inte riktigt att man slänger maten.
Att maten blivit stående för länge är den i särklass främsta anledningen till att maten
hamnar i soporna. De allra flesta anser sig ändå vara bra på att planera sina matinköp och måltider och ha bra koll på hur maten ska förvaras. Men det händer att man glömmer bort maten, lagar för mycket och tröttnar på att äta samma mat, eller helt enkelt känner att maten kanske inte var lika god dagen efter.
Trots allt finns viljan. För matsvinnet ställer till med både moraliska och ekonomiska samvetskval. Även om insikten är låg och det troligtvis finns ett rejält gap mellan vad vi faktiskt gör och hur vi tror att vi gör, vill vi vara medvetna konsumenter och resurssmarta i butiken och i köket. Ja, som att matplanera och göra matlådor av maten som blir över.
Så tänker vi om matsvinn
36 % menar att de planerar veckans måltider i förväg ibland
32 % menar att de planerar måltiderna samma dag
31 % menar att de alltid planerar måltiderna i förväg
87 % menar att de kollade vad som fanns hemma innan senaste inköpstillfället
66 % menar att de använde en inköpslista vid det senaste inköpstillfället
42 % menar att de storhandlar, men kompletteringshandlar en eller flera gånger
20 % menar att de storhandlar så att det räcker för hela veckan
Källa: Livsmedelsverket
Publicerad 2014-02-11
Hjälpte det här?
Bli den första som tycker det · dela gärna vidare