Varför firar vi påsk?

Ursprunget till vårt påskfirande är det judiska folkets frihet från fångenskapen i Egypten för ungefär tre tusen år sedan. När kristna sedan skulle skapa en egen religion och tradition kring påsken valde de att fira påsken till minne av Jesus död på korset.

Olika varianter av vårfester har förekommit i de flesta kulturer under århundraden. Dagens påskfirande innehåller också inslag av gamla nordiska traditioner, från tiden när påsken var en tid för att fira vårens ankomst.

När infaller påsken?

Påsken som vi firar den här i Sverige är en rörlig högtid i almanackan. Påskdagen infaller alltid den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. Det vill säga någon gång mellan den 22 mars och den 25 april.

Påskkärringar och brasor

Huckle och stora kjolar och med kaffepannan i högsta hugg i jakten på något gott. I folktron reste häxorna till Blåkulla under påsk. Någon gång runt 1800 började folk att klä ut sig till häxor och “gå påskkärring” på skärtorsdagen eller påskafton.

Förr i tiden var människorna måna om att skydda sig mot påhälsning av de förbiresande häxorna i påsktider. Två sätt att skrämma iväg häxorna var skjuta med gevär och att tända brasor. Något som har lever kvar än i dag i form av påsksmällare och påskbrasor.

Påskägg och kycklingar

Påskkycklingen är tillsammans med påskägget de mest kända påsksymbolerna. Kycklingen kläcks ur ägget och är därmed tätt knutet till just ägget Ägget i sin tur symboliserar återfödelse och fruktbarhet. I och med att våren är en tid för pånyttfödelse har ägget kommit att få viktig roll under vårfestligheterna som påsken tillhör. I västvärlden är ägget den i särklass största rätten på påskbordet. En annan anledning till äggfrossan är att förr i tiden upphörde hönsens äggproduktion under vinterhalvåret, på grund av brist på mat och solljus. Lagom till fastan började hönsen värpa ägg igen, men eftersom folk inte åt ägg under fastan blev det ett äggöverskott av ägg lagom till påsk. Påsken blev då en tid att frossa i ägg. I dag värper hönsen ägg året runt, men traditionen att frossa i ägg till påsk lever än i dag.

Traditionen med godisfyllda pappägg däremot kommer av en gammal kristen tradition att ge bort dekorerade ägg till påsk. Myten om att det är påskharen som kommer med påskäggen är ett tyskt påhitt från 1600-talets slut. Påskharen som symbol för påsken och har aldrig fått något större genomslag i Sverige, förutom möjligen i godisform.

Visste du att...

... i Sverige äter vi hela 2 000 ton ägg under påskveckan. Det är dubbelt så mycket som under en vanlig vecka. Bara under själva påskafton sätter vi i oss ungefär 6 miljoner ägg - i timmen.

Tips!

Vill du ha ätbara, färgglada ägg på påskbordet, då kan du färga dem naturligt genom att koka äggen med skal på tillsammans med lökskal

Vill du ha fina äggskal att dekorera påskriset med, gör ett litet hål i äggets botten eller topp med en vass nål. Sedan kan du blåsa ur innehållet, då blir de så lätta att du kan hänga upp dem i ett påskris utan problem.

Påskmat

Förr i tiden var ägg och kött de absoluta höjdpunkterna på påskbordet, eftersom det inte förekom under fastan och var en bristvara under vintern. I dag har fiskrätter som sill, Janssons frestelse och lax vuxit sig allt starkare till påsk. Påsklammet blev vanligt först under 1900-talet, och har även i dag sin givna plats bland påskbordsklassikerna.

Påskmat, precis som julmat, varierar mellan olika regioner och landskap i Sverige. Men en röd tråd på samtliga påskbord är rätter av ägg, lamm och lax i olika former, för att inte glömma godsaker av marsipan och godisfyllda ägg.

Påskbordet är i mångt och mycket en kombination av det traditionella julbordet och det klassiska smörgåsbordets rätter som smörgåstårta , sill, knäckebröd, ost och brännvin.