Konsumenttföreningen Stockholm presenterar i en rapport 25 seglivade myter om mat som fortfarande hänger kvar hos oss. Här är de.
Vill du läsa och spåna vidare inom ämnet myter och mat kika in på forumtråden myter om matlagning.
Myt 1. En portion ris ger mer än dubbelt så stort klimatutsläpp som en
portion potatis
Bland svenska folket svarade 43 procent falskt och 57 procent sant.
Påståendet är sant.
Vill du vara klimatvänlig ska du välja potatis framför ris som ger mer än dubbelt så stort
klimatusläpp. Inte för att riset transporteras långt, utan på grund av hur det
odlas är det som spelar störst roll.
Läs mer.
Myt 2. Fruktsocker är nyttigare än vanligt vitt socker
Bland svenska folket svarade 32 procent falskt och 68 procent sant. Påståendet är falskt.
På det hela taget är fruktsocker lika onyttigt
som vanligt vitt socker. Att äta frukt däremot,
som ju innehåller fruktsocker, är inte onyttigt. Dels för att frukt innehåller
bra vitaminer och antioxidanter, dels för att det är svårt att få sig alldeles
för stora volymer frukt.
Läs mer.
Myt 3. Matens belastning på miljön kommer huvudsakligen från
transporterna
Bland svenska folket svarade 35 procent falskt och 65 procent sant. Påståendet är falskt.
Nästan två tredjedelar av svenskarna tror att det är transporterna som står för den största miljöbelastningen i livsmedelskedjan, men det stämmer inte. Ur ett livscykelperspektiv är det råvaruproduktionen, det vill säga odlingen eller uppfödningen, som i de flesta fall står för den största andelen av produktens totala miljöpåverkan. Läs mer.
Myt 4. Lantbrukets djur har det i allmänhet bättre i Sverige än i
övriga Europa
Bland svenska folket svarade 29 procent falskt och 71 procent sant.
Påståendet är sant.
Enligt djurskyddsorganisationen Djurskyddet Sverige har Sverige troligtvis en av de tuffaste och mest omfattande djurskyddslagstiftningarna i världen. Sverige har regelverk för alla sorters djur och därmed ofta hårdare krav på att djuren ska ha utrymme att röra sig på och att transporterna inte ska vara för långa. Läs mer.
Myt
5. Det finns inga genmodifierade livsmedel i svenska livsmedelsbutiker
Bland svenska folket svarade 90 procent falskt och 10 procent sant.
Påståendet är sant.
Det är tillåtet med genmodifierade (GMO) livsmedel i EU. Enligt Konsumentföreningen Stockholm har de största svenska livsmedelskedjorna valt att inte ha dessa produkter i sitt sortiment. Men det existerar fortfarande nischade butiker med amerikanska produkter i Sverige som säljer livsmedel med uttalat innehåll av GMO. Dessutom går det att hitta spår av GMO även i svenska livsmedel. Läs mer.
Myt
6. Mineralsalt är nyttigare än vanligt salt
Bland svenska folket svarade 35 procent falskt och 65 procent sant.
Påståendet är sant.
Vanligt salt, det vill säga natriumklorid, kan ge upphov till högt blodtryck, vilket i sin tur ökar risken för att drabbas av hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och skador på njurarna. Livsmedelsverket råder att man ska byta ut vanligt salt mot mineralsalt, som innehåller mindre mängd natrium. Läs mer.
Myt 7. Det är inte bra att bada efter maten – man kan få kramp
Bland svenska folket svarade 78 procent falskt och 22 procent sant.
Påståendet är falskt.
Myten om att det skulle vara farligt att bada när man har ätit är inget annat än just en myt. Idéen ska ha uppstått i slutet på 1800-talet då man i Sverige och många andra länder började bada utomhus i betydligt större omfattning än tidigare. Respekten för vattnet var stor och särskilda badläkare utarbetade föreskrifter för vad man skulle göra före, under och efter badet. Läs mer.
Myt
8. Alla livsmedelstillsatser med E-nummer är godkända av EU
Bland svenska folket svarade 60 procent falskt och 40 procent sant.
Påståendet är sant.
De flesta livsmedelstillsatser har ett Identitetsnummer, ett så kallat E-nummer. Till exempel E 300 som är identitetsnumret för askorbinsyra. E står för EU och betyder att EU har granskat och godkänt tillsatsen. Två femtedelar av svenskarna kände till detta. Läs mer.
Myt 9. Småskalig tillverkning av livsmedel är bättre för miljön än
storskalig tillverkning
Bland svenska folket svarade 52 procent falskt och 48 procent sant.
Påståendet är falskt.
Vid storskalig livsmedelsproduktion blir den genomsnittliga miljöeffekten lägre än vid en småskalig livsmedelsproduktion. Anledningen är att de negativa miljöeffekterna, som energiåtgång, utsläpp av växthusgaser och kemikalieanvändning slås ut på större produktionsvolymer. Miljöeffekterna per kilo eller liter producerat livsmedel blir därmed mindre än i småskalig produktion. Läs mer.
Myt 10. Fullkorn och fibrer är samma sak
Bland svenska folket svarade 81 procent falskt och 19 procent sant.
Påståendet är falskt.
Kostfiber är ett näringsämne liksom fett, protein och kolhydrater medan fullkorn är en ingrediens. Påståendet är falskt. Läs mer.
Myt 11. Ekologiskt kött är mer klimatsmart än icke ekologiskt kött
Bland svenska folket svarade 41 procent falskt och 59 procent sant.
Påståendet är falskt.
Resultaten av de studier som har gjorts av ekologisk och konventionell köttproduktion ger inga signifikanta skillnader beträffande utsläpp av växthusgaser. Man har inte heller kunnat se någon signifikant skillnad när det gäller försurning och övergödning. Studierna omfattar svenskt kött från nötkreatur, gris och lamm. Läs mer.
Myt 12. Mjölk är fritt från tillsatser
Bland svenska folket svarade 73 procent falskt och 27 procent sant.
Påståendet är sant.
Viss mjölk berikas med vitaminer, men vitaminer räknas som ingredienser och inte som tillsatser. Påståendet är därmed sant. Läs mer.
Myt 13. Grönsaker som värms i mikro förlorar mer näring än om man
värmer dem på spisen
Bland svenska folket svarade 65 procent falskt och 35 procent sant.
Påståendet är falskt.
När man värmer grönsaker i vatten fälls vattenlösliga vitaminer ut i vattnet. Detta oavsett om man värmer dem i mikro eller i en kastrull på spisen. Läs mer.
Myt 14. Sylttillverkarna tillsätter ofta äppelmos i lingonsylt – för
att pressa kostnaderna
Bland svenska folket svarade 28 procent falskt och 72 procent sant. Påståendet är falskt.
För många år sedan uppdagades det att några tillverkare av lingonsylt drygade ut sylten
med äpple eller
äpplemos. Något
som upphörde successivt och idag sker det inte längre. Men nästan tre
fjärdedelar av svenskarna tror fortfarande att det är sant.
Myt 15. Lättmargarin innehåller plastkulor som mjukgörare
Bland svenska folket svarade 66 procent falskt och 34 procent sant.
Påståendet är falskt.
Två tredjedelar av svenskarna har lärt sig att ryktet från 70-talet, om plastkulor i margarin, är en myt. Men var tredje svensk tror fortfarande att det stämmer. Kulorna menade man var tillsatta för att göra margarinet lättare att breda på smörgåsen. Läs mer.
Myt 16. Bruna höns värper bruna ägg
Bland svenska folket svarade 71 procent falskt och 29 procent sant.
Påståendet är sant.
Bruna hönor värper för det mesta bruna ägg och vita hönor värper för
det mesta vita ägg. Men de som svarar falskt har inte helt fel.
Läs mer.
Myt 17. Den snodd man hittar i ett rått ägg är början till ett
kycklingembryo
Bland svenska folket svarade 55 procent falskt och 45 procent sant.
Påståendet är falskt.
Äggen vi köper i livsmedelsbutiken är inte befruktade. Av dem skulle det alltså aldrig kunna bli några kycklingar. Kycklingar blir det bara om ägget är befruktat och sedan ruvas i 21 dagar. Följaktligen är den snodd man kan hitta i ett rått ägg inte början till ett kycklingembryo utan den är där för att hålla äggulan på plats mitt i ägget. Läs mer.
Myt 18. Fullkornsbröd med surdeg är nyttigare än ett fullkornsbröd utan
surdeg
Bland svenska folket svarade 38 procent falskt och 62 procent sant.
Påståendet är sant.
Surdeg innehar egenskaper som bidrar till att kroppen lättare kan ta upp viktiga ämnen som bland annat järn och zink. Läs mer.
Myt 19. Ljus choklad innehåller fler kalorier än mörk choklad
Bland svenska folket svarade 32 procent falskt och 68 procent sant.
Påståendet är falskt.
Enligt Livsmedelsverkets databas över livsmedel innehåller 100 gram mjölkchoklad 564 kalorier och 100 gram mörk choklad med högre kakaohalt än 70 procent 572 kalorier. Läs mer.
Myt 20. Systembolagets sprit innehåller kräkmedel
Bland svenska folket svarade 80 procent falskt och 20 procent sant.
Påståendet är falskt.
Att systembolaget skulle tillsätta kräkmedel i spriten är en myt utan några som helst belägg. Orsaken skulle vara att förhindra att folk skulle drabbas av akut alkoholförgiftning, vilket inte är sant. I boken "Den stulna njuren" spekulerar folklivsforskaren Bengt af Klintberg kring hur ryktet kan ha uppstått. Läs mer.
Myt 21. Det är vanligt med industriella transfetter i våra livsmedel
Bland svenska folket svarade 20 procent falskt och 80 procent sant.
Påståendet är falskt.
Kritiken mot industriella tranfetter har gjort att dessa i princip försvunnit från den svenska livsmedelsmarknaden. Livsmedelsverkets stickprovsundersökningar visar att de idag finns i ytterst få livsmedel och då oftast importerade kex och kakor. Läs mer.
Myt 22. Fryst mat innehåller mycket konserveringsmedel
Bland svenska folket svarade 72 procent falskt och 28 procent sant. Påståendet är falskt.
Fryst mat behöver inte konserveringsmedel eftersom frysningen i sig konserverar livsmedlet. Trots det kan det förekomma konserveringsmedel i fryst mat, men i mycket liten omfattning. Läs mer.
Myt 23. En tand som läggs i Coca-Cola är upplöst på ett dygn
Bland svenska folket svarade 75 procent falskt och 25 procent sant.
Påståendet är falskt.
Myten om att en tand som läggs i Coca-cola skulle lösas upp på ett dygn är just inget annat än en myt. Det slår folklivsforskaren Bengt af Klintberg fast sin bok "Den stulna njuren". Läs mer.
Myt 24. Att medellivslängden har ökat mycket de senaste 50 åren beror
huvudsakligen på att vi har så bra mat
Bland svenska folket svarade 66 procent falskt och 34 procent sant.
Påståendet är falskt.
Flera faktorer har betydelse för den ökade medellivslängden de senaste 50 åren. Färre röker, vi har en ökad utbildningsnivå, bättre sjukvård och tillgång till läkemedel. Läs mer.
Myt 25. Importerat kött kan märkas med ”ursprung Sverige” om köttet är
packat eller malt i Sverige
Bland svenska folket svarade 39 procent falskt och 61 procent sant.
Påståendet är falskt.
Enligt Livsmedelsverkets vägledning om ursprungsmärkning av nötkött ska det
framgå om djuret är fött, uppfött, slaktat och styckat i olika länder. Om allt
skett i ett och samma land går det bra att använda begreppet ”ursprung”. Också
om allt utom styckningen skett i ett och samma land går det bra att använda
”ursprung”. Men då måste märkningen kompletteras med styckningsland.
Läs mer.
Källa: Konsumentföreningen Stockholm