Sanningen om matmyterna

Kunskapen om E-nummer är ganska låg. Majoriteten av svenska folket tror att det är vanligt med industriella transfetter och nästan alla tror att det finns genmodifierade livsmedel i svenska butiker. Dessutom tror nästan en fjärdedel av svenskarna att man inte ska bada efter maten för att man kan få kramp. Matmyterna lever i allra högsta grad. Här knäcker vi hål på myterna och bekräftar sanningarna med hjälp av en rapport från Konsumenföreningen Stockholm.

Här hittar du den fullständiga faktan om 25 matmyter.

Sanningen om maten vi äter:

 

Myt 1. En portion ris ger mer än dubbelt så stort klimatutsläpp som en portion potatis

Bland svenska folket svarade 43 procent falskt och 57 procent sant. Påståendet är sant. Störst kunskap om detta hade de i åldern 18-34 år, bland dem svarade 65 procent sant.

Ris eller potatis? Vill vara klimatvänlig ska du välja potatis. Inte för att riset transporteras långt, utan på grund av hur det odlas är det som spelar störst roll. När man odlar ris är det nämligen vanligt att risfälten täcks under vatten i början av odlingen. Då bildas metangas som bubblar upp på samma sätt sumpgas bubblar upp från sjöbottnar. Metan är en växthusgas som har 25 gånger starkare klimatpåverkan än koldioxid. Ris är alltså en riktig klimatbov ur det perspektivet. En portion potatis motsvarar ett koldioxidutsläpp på 70 gram koldioxidekvivalenter medan en portion ris ger ett utsläpp på 190 gram koldioxidekvivalenter. Beräkningen gäller här enbart odlingen. Skulle utsläppen från transporterna läggas till det skulle riset fortfarande stå för de största utsläppen. Men transporterna av ris ger inte några enorma utsläpp, eftersom riset fraktas med fartyg som ger förhållandevis små utsläpp.

 

Myt 2. Fruktsocker är nyttigare än vanligt vitt socker

 

Bland svenska folket svarade 32 procent falskt och 68 procent sant. Påståendet är falskt.

 

Fruktsocker (fruktos) och vanligt vitt socker (sackaros + glukos + fruktos) är lika onyttiga om man ser till mängden kalorier. Med andra ord har en dryck som är sötad med fruktsocker lika många kalorier som en dryck som är sötad med vanligt vitt socker.

Men å ena sidan tar kroppen upp fruktsockret snabbare och ombildar det till triglycerider, det vill säga fett, snabbare. I den bemärkelsen är en dryck som är sötad med fruktos onyttigare än en dryck som är sötad med vanligt socker. 

Å andra sidan höjer inte fruktsocker blodsockret lika snabbt som sackaros, vilket är en bra egenskap. På det hela taget kan man därför betrakta rent fruktsocker och vanligt vitt socker som lika onyttiga. Påståendet därför är falskt. Att äta frukt däremot, som ju innehåller fruktsocker, är inte onyttigt. Dels för att frukt innehåller bra vitaminer och antioxidanter, dels för att det är svårt att få sig alldeles för stora volymer frukt.

 

Myt 3. Matens belastning på miljön kommer huvudsakligen från transporterna

 

Bland svenska folket svarade 35 procent falskt och 65 procent sant. Påståendet är falskt.

 

Nästan två tredjedelar av svenskarna tror att det är transporterna som står för den största miljöbelastningen i livsmedelskedjan, men det stämmer inte. Ur ett livscykelperspektiv är det råvaruproduktionen, det vill säga odlingen eller uppfödningen, som i de flesta fall står för den största andelen av produktens totala miljöpåverkan. Det som sker längre fram i livsmedelskedjan, däribland transporterna, har normalt mindre betydelse. Undantaget är produkter där transporten sker med flyg och ineffektiva lastbilstransporter.

Undantaget kan även gälla produkter som har låg miljöpåverkan i primärproduktionen som till exempel vissa rotfrukter och frukter. De transporter som har störst inverkan på ett livsmedels totala miljöpåverkan är konsumentens transport av maten från butiken till hemmet, under förutsättning att transporten sker med bil.

 

Myt 4. Lantbrukets djur har det i allmänhet bättre i Sverige än i övriga Europa

 

Bland svenska folket svarade 29 procent falskt och 71 procent sant. Påståendet är sant.

 

Djurskyddslagstiftningar inom EU är ofta direktiv och inga egentliga lagar. Direktiven anger en miniminivå när det gäller djurskydd. Sedan är det upp till varje land att ha tuffare regler, eller inte. Enligt djurskyddsorganisationen Djurskyddet Sverige har Sverige troligtvis en av de tuffaste och mest omfattande djurskyddslagstiftningarna i världen. Sverige har regelverk för alla sorters djur och därmed ofta hårdare krav på att djuren ska ha utrymme att röra sig på och att transporterna inte ska vara för långa.

Det finns även exempel på uppfödningskoncept i övriga Europa där man ställer hårdare krav än lagen kräver. Det kan röra sig om allt från ekologisk produktion till specifika företag och gårdarnas egna varumärken. Resonemanget ovan styrker ändå att påståendet är sant.

Djurskyddet Sverige menar att den vanvård av svenska grisar som uppdagades via Djurrättsalliansen under hösten 2009 inte avspeglar svensk grisuppfödning generellt, utan utgör bedrövliga exempel på där djuruppfödare inte följer lagstiftningen.

 

Myt 5. Det finns inga genmodifierade livsmedel i svenska livsmedelsbutiker

 

Bland svenska folket svarade 90 procent falskt och 10 procent sant. Påståendet är sant.

 

Det är tillåtet med genmodifierade (GMO) livsmedel i EU. Enligt Konsumentföreningen Stockholm, har de största svenska livsmedelskedjorna valt att inte ha dessa produkter i sitt sortiment. Trots det tror 90 procent av svenskarna att det finns genmodifierade livsmedel i svenska livsmedelsbutiker.

I EU finns det genetiskt modifierade växtsorter som är godkända för användning inom livsmedelsproduktion, soja, majs och raps är några exempel. EU-lagstiftningen ställer hårda krav på märkning av dessa produkter. Anledningen är att man som konsument ska man ha möjlighet att göra ett aktivt val mellan genetiskt modifierade produkter och konventionella produkter. Ibland kan små mängder GMO hamna i ett livsmedel oavsiktligt, till exempel om konventionell majs mals i en kvarn där man tidigare har malt genmodifierad majs. I dessa fall behöver livsmedlet inte märkas, om företaget kan visa att inblandningen inte är avsiktlig. Högst 0,9 procent av råvaran får innehålla GMO för att vara godkänd. Livsmedelsverket uppger att de vid sina stickprovsundersökningar hittar spår av GMO i ungefär vart fjärde prov, men att nivåerna hittills inte har varit i närheten av gränsvärdet 0,9 procent.

Kött, mjölk och ägg från djur som har utfodrats med genetiskt modifierat foder räknas inte som genetiskt modifierade produkter och behöver därför inte märkas enligt lagen. Det gäller även kläder som är gjorda av genetiskt modifierad bomull.

Enligt Livsmedelsverket finns livsmedel med genmodifierade ingredienser endast i butiker som säljer amerikanska livsmedel. Eftersom det inte finns några livsmedel med uttalat innehåll av GMO att köpa hos de stora svenska livsmedelskedjorna kan påståendet betraktas som sant. Men det existerar fortfarande nischade butiker med amerikanska produkter i Sverige som säljer livsmedel med uttalat innehåll av GMO. Dessutom går det att hitta spår av GMO även i svenska livsmedel. Därför kan även falskt vara rätt svar.

 

Myt 6. Mineralsalt är nyttigare än vanligt salt

 

Bland svenska folket svarade 35 procent falskt och 65 procent sant. Påståendet är sant.

 

 

Vanligt salt, det vill säga natriumklorid, kan ge upphov till högt blodtryck, vilket i sin tur ökar risken för att drabbas av hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och skador på njurarna. Livsmedelsverket råder att man ska byta ut vanligt salt mot mineralsalt, som innehåller mindre mängd natrium. Baserat på detta kan påståenden betraktas som sant. Viktigast, oavsett vilket salt man använder, är att saltet innehåller jod som främjar sköldkörtelns normala funktion. Fast mineralsalt bör inte användas vid inläggningar och liknande, eftersom den konserverande effekten inte är densamma i mineralsalt som i vanligt salt med natriumklorid.

 

Myt 7. Det är inte bra att bada efter maten – man kan få kramp

 

Bland svenska folket svarade 78 procent falskt och 22 procent sant. Påståendet är falskt.

  

 

Myten om att det skulle vara farligt att bada när man har ätit har sina rötter ända tillbaka till slutet av 1800-talet. Idéen ska ha uppstått då man i Sverige och många andra länder började bada utomhus i betydligt större omfattning än tidigare. Respekten för vattnet var stor och särskilda badläkare utarbetade föreskrifter för vad man skulle göra före, under och efter badet.

Enligt en svensk badläkare kunde ”fullblodiga, korpulenta individer stanna tio minuter i havsvattnet”, ”äldre personer och barn 1-3 minuter”. Och att bada med mat i magen var helt förkastligt - det kunde medföra kramp. Sanningen är att det inte finns några belägg för påståendet. Påståendet är falskt.

 

Myt 8. Alla livsmedelstillsatser med E-nummer är godkända av EU

 

Bland svenska folket svarade 60 procent falskt och 40 procent sant. Påståendet är sant. Männen hade störst kunskap om detta, bland dem svarade 44 procent sant.

 

De flesta livsmedelstillsatser har ett identitetsnummer, ett så kallat E-nummer. Till exempel E 300 som är identitetsnumret för askorbinsyra. E står för EU och betyder att EU har granskat och godkänt tillsatsen. Två femtedelar av svenskarna kände till detta.

En tillsats måste vara godkänd för att få användas. Den som ansöker om att få använda en tillsats måste redogöra för varför man vill använda tillsatsen och vilket värde tillsatsen skulle ha för konsumenten. Tillsatsen måste nämligen vara av värde för konsumenten eller nödvändig för livsmedlets hantering för att få en godkäntstämpel. Både fakta och forskning ligger till grund för beslutet och ett yttrande från EFSA (European Food Safety Authority) som den centrala myndigheteb för livsmedel inom EU. 

 

Myt 9. Småskalig tillverkning av livsmedel är bättre för miljön än storskalig tillverkning

 

Bland svenska folket svarade 52 procent falskt och 48 procent sant. Påståendet är falskt. De i åldern 18-34 år hade störst kunskap om att   detta, bland dem svarade 61 procent falskt.

Vid storskalig livsmedelsproduktion blir den genomsnittliga miljöeffekten lägre än vid en småskalig livsmedelsproduktion. Anledningen är att de negativa miljöeffekterna, som energiåtgång, utsläpp av växthusgaser och kemikalieanvändning slås ut på större produktionsvolymer. Miljöeffekterna per kilo eller liter producerat livsmedel blir därmed mindre än i småskalig produktion.

Den totala miljöpåverkan från stora mejerier och charkfabriker är förstås större än den från små aktörer. Konsumentföreningen Stockholm menar ändå att påståendet är falskt. I de storskaliga livsmedelsindustrierna har man under lång tid utvecklat tekniker för att minimera energiåtgång och utsläpp. Något det troligen finns stor potential att göra även inom de småskaliga livsmedelsaktörernas produktion. 

 

Myt 10. Fullkorn och fibrer är samma sak

 

Bland svenska folket svarade 81 procent falskt och 19 procent sant. Påståendet är falskt. Minst kunskap om detta hade de i åldern 50-64 år, bland dem svarade 27 procent sant.

 

Fullkorn finns i spannmålsprodukter och består av frövita, grodd och kli. Fullkorn kan vara både hela korn, korn som har krossats eller malts till mjöl. Fullkorn har mest känt funnits i grovt bröd och knäckebröd, men idag kan man hitta fullkorn i allt från pasta till bulgur, ris och liknande. Kostfiber är de kolhydrater från växtriket som inte bryts ner vid matsmältningen utan når tjocktarmen i stort sett opåverkade. Kostfiber finns i bland annat fullkornsbröd, frukt, bönor och rotfrukter. Kostfiber är ett näringsämne liksom fett, protein och kolhydrater medan fullkorn är en ingrediens. Påståendet är falskt.

 

Myt 11. Ekologiskt kött är mer klimatsmart än icke ekologiskt kött

 

Bland svenska folket svarade 41 procent falskt och 59 procent sant. Påståendet är falskt. Minst kunskap om detta hade unga kvinnor i åldern 18-34 år. Bland dem svarade 65 procent sant.

Av den totala klimatpåverkan från hushållen, står maten för cirka 25-30 procent. En stor del av detta kommer från köttproduktionen. Resultaten av de studier som har gjorts av ekologisk och konventionell köttproduktion ger inga signifikanta skillnader beträffande utsläpp av växthusgaser. Man har inte heller kunnat se någon signifikant skillnad när det gäller försurning och övergödning. Studierna omfattar svenskt kött från nötkreatur, gris och lamm, menar Konsumentföreningen Stockholm.

Resonemanget ovan gör att de bedömer påståendet som falskt, samtidigt som de noterar att även motsatsen är falskt. Sett till vissa andra miljöaspekter faller det ekologiska köttet bättre ut. Ekologiskt kött minskar spridningen av kemikalier i foderproduktionen. Även när det gäller djuromsorgen är ekologiskt kött bättre i och med att djuren bland annat har större möjlighet att få utlopp för sina naturliga beteenden.

Sett till helheten handlar det inte om att välja rätt kött för att minimera sina utsläpp av växthusgaser, istället handlar det om att minska sin totala köttkonsumtion och framförallt konsumtionen av nötkött, skriver Konstumentföreningen Stockholm i sin rapport.

 

Myt 12. Mjölk är fritt från tillsatser

 

Bland svenska folket svarade 73 procent falskt och 27 procent sant. Påståendet är sant.

  

Viss mjölk berikas med vitaminer, men vitaminer räknas som ingredienser och inte som tillsatser. Påståendet är därmed sant. Tre-procentig mjölk innehåller fettlösliga vitaminer, bland annat A-vitamin som är bra för vår syn och våra slemhinnor. När man minskar mängden fett i mjölk, för att producera mini-, lätt- och mellanmjölk försvinner dessa vitaminer. Därför berikar man mjölk som har högst 1,5 procents fetthalt, med vitamin A. Att berika mjölk med A-vitamin är inte obligatorisk, men Livsmedelsverket uppmuntrar tillverkarna att göra det. Vissa mejeriprodukter med högst 1,5 procent fett är även berikade med D-vitamin som reglerar kalkbalansen i skelett och tänder. Att berika med D-vitamin är obligatorisk, eftersom brist på D-vitamin kan orsaka ”engelska sjukan” hos barn, vilket visar sig som mjukt och missformat skelett. Hos äldre kan D-vitaminbrist öka risken för frakturer och benskörhet. På senare tid har D-vitaminbrist även börjat diskuteras i samband med flera andra sjukdomar som tarmcancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

 

Myt 13. Grönsaker som värms i mikro förlorar mer näring än om man värmer dem på spisen

 

Bland svenska folket svarade 65 procent falskt och 35 procent sant. Påståendet är falskt. Personer i åldern 50-64 år hade bäst kolla på detta, av dem svarade 75 procent falskt.

När man värmer grönsaker i vatten fälls vattenlösliga vitaminer ut i vattnet. Detta oavsett om man värmer dem i mikro eller i en kastrull på spisen. Det finns inga belägg för att uppvärmning av grönsaker i mikro skulle göra att mer vitaminer och näring fälls ut än om man värmer i kastrull på spisen. Ju mindre vatten och ju kortare tid, desto mer av de vattenlösliga vitaminerna finns kvar.

 

Myt 14. Sylttillverkarna tillsätter ofta äppelmos i lingonsylt – för att pressa kostnaderna

 

Bland svenska folket svarade 28 procent falskt och 72 procent sant. Påståendet är falskt. Minst kunskap om detta hade de i åldern 50-64 år, bland dem svarade 85 procent sant. Kunskapen om detta var lägst på landsbygden, där 87 procent svarade sant, jämfört med personer i storstadsområden där 65,5 procent svarade sant.

För många år sedan uppdagades det att några tillverkare av lingonsylt drygade ut sylten med äpple eller äpplemos. Något som upphörde successivt och idag sker det inte längre. Men nästan tre fjärdedelar av svenskarna tror fortfarande att det är sant.

 

Myt 15. Lättmargarin innehåller plastkulor som mjukgörare

 

Bland svenska folket svarade 66 procent falskt och 34 procent sant. Påståendet är falskt. Minst kunskap om detta hade de i ålder 50-64 år, bland dem svarade 41 procent sant.
 

Två tredjedelar av svenskarna har lärt sig att ryktet från 70-talet, om plastkulor i margarin, är en myt. Men var tredje svensk tror fortfarande att det stämmer.

Myten om att margarin skulle innehålla plastkulor ska ha uppstått i början av 1970-talet. Livsmedelsverket fick vid den tiden en mängd anmälningar om att de nya bredbara margarinsorterna Flora och Linnéa skulle innehålla mikroskopiska plastkulor. Kulorna menade man var tillsatta för att göra margarinet lättare att breda på smörgåsen. Resultatet av Livsmedelsverkets kontroll visade att ryktet var falskt.

 

Myt 16. Bruna höns värper bruna ägg

 

Bland svenska folket svarade 71 procent falskt och 29 procent sant. Påståendet är sant. Mest kunskap om detta hade de i åldern 50-64 år, bland dem svarade 34 procent sant.

 

Innehållsmässigt är det ingen skillnad på bruna och vita hönsägg, enligt Svenska Lantägg. Färgen på ägget beror på hönsstammen. Bruna hönor värper för det mesta bruna ägg och vita hönor värper för det mesta vita ägg. Äggets övriga egenskaper har alltså ingenting med färgen att göra. Påståendet är sant, även nom bruna hönor undantagsvis kan värpa vita ägg och tvärtom. Vilket betyder att de som svarade falskt inte har helt fel.

 

Myt 17. Den snodd man hittar i ett rått ägg är början till ett kycklingembryo

 

Bland svenska folket svarade 55 procent falskt och 45 procent sant. Påståendet är falskt.

Äggen vi köper i livsmedelsbutiken är inte befruktade. Av dem skulle det alltså aldrig kunna bli några kycklingar. Kycklingar blir det bara om ägget är befruktat och sedan ruvas i 21 dagar. Följaktligen är den snodd man kan hitta i ett rått ägg inte början till ett kycklingembryo. Snodden består av äggvita och håller gulan på plats i mitten av ägget. Om ägget varit befruktat hade snoddens uppgift varit att hålla embryot på plats i mitten av ägget så att det inte tar i insidan av skalet under den första känsliga perioden utvecklingen.

 

Myt 18. Fullkornsbröd med surdeg är nyttigare än ett fullkornsbröd utan surdeg

 

Bland svenska folket svarade 38 procent falskt och 62 procent sant. Påståendet är sant. Det hade kvinnorna mest koll på, av dem svarade 67 procent sant.

Fytinsyra finns naturligt i spannmålskärnan och i fullkornsmjöl. Fytinsyra hämmar kroppens upptag av kalcium, järn, magnesium, zink och flera andra viktiga mineraler. Surdeg gör att fytinsyran bryts ner och att det därmed blir lättare för kroppen att ta upp dessa ämnen. Utifrån detta bedömer Konsumentföreningen Stockholm påståendet som sant.

 

Myt 19. Ljus choklad innehåller fler kalorier än mörk choklad

 

Bland svenska folket svarade 32 procent falskt och 68 procent sant. Påståendet är falskt.

 

Enligt Livsmedelsverkets databas över livsmedel innehåller 100 gram mjölkchoklad 564 kalorier och 100 gram mörk choklad med högre kakaohalt än 70 procent 572 kalorier. Påståendet är falskt. Ofta går det att läsa om hur nyttigt det är med mörk choklad och det stämmer. Fast de nyttiga egenskaperna hos mörk choklad har inget att göra med kalorimängd. Mörk choklad, av minst 70 % kakaohalt, har ett högt innehåll av mineraler, som järn och magnesium och innehåller dessutom nyttiga antioxidanter. Mängden kalorier skiljer sig dock inte nämnvärt åt. Därför är påståendet falskt. Givetvis beror svaret på vilka chokladbitar man väljer att jämföra.

 

Myt 20. Systembolagets sprit innehåller kräkmedel

 

Bland svenska folket svarade 80 procent falskt och 20 procent sant. Påståendet är falskt. Männen hade störst kunskap om detta.av dem svarade 83 procent falskt.
 

Att systembolaget skulle tillsätta kräkmedel i spriten är en myt utan någon sanning. Orsaken skulle vara att förhindra att folk skulle drabbas av akut alkoholförgiftning, vilket inte är sant. I boken Den stulna njuren, spekulerar folklivsforskaren Bengt af Klintberg, kring hur ryktet kan ha uppstått. Han spekulerar kring att det kan bero på att många i Sverige dricker hembränt och för dem legitimerar ryktet deras val. Klintberg menar också att det är förståligt att ungdomar tror att ryktet är sant i och med att de kan ha mått illa när de druckit systemsprit. Vidare menar Klintberg att det också kan bero på att många tycker att svenska myndigheter i andra sammanhang har uppträtt överbeskyddande mot medborgarna och försökt att styra deras konsumtionsvanor. Som när Brödinstitutet ville att vi skulle äta 6-8 skivor bröd per dag för att det skulle vara bra för hälsan.

 

Myt 21. Det är vanligt med industriella transfetter i våra livsmedel

 

Bland svenska folket svarade 20 procent falskt och 80 procent sant. Påståendet är falskt. Ingen hade särskilt stor kunskap om detta, men männen svarade rätt i större utsträckning än kvinnorna, 23 procent av männen svarade falskt.

Industriella transfetter har legat i blåsväder under en lång tid. Larmrapporter har toppat löpsedlar och kvällstidningsrubriker. Kritiken mot industriella tranfetter har gjort att dessa i princip försvunnit från den svenska livsmedelsmarknaden. Livsmedelsverkets stickprovsundersökningar visar att de idag finns i ytterst få livsmedel och då oftast importerade kex och kakor. Trots det tror åtta av tio att det är vanligt förekommande med industriella transfetter i våra livsmedel.

Det finns två sorters transfett. Industriellt framställt transfett bildas när vegetabiliska oljor härdas. Syftet är att göra fettet hårdare, för att produkterna ska få rätt konsistens och hålla längre. När fettet härdas fullt ut omvandlas omättade fettsyror till mättade. Om härdningen är ofullständig bildas transfettsyror. Delvis härdade fetter innehåller varierande mängder transfettsyror. Det framgår av innehållsdeklarationen om det finns härdat fett i en produkt, men producenterna är inte tvungna att ange om fettet är helt eller delvis härdat. Det finns också naturligt förekommande transfett i mejeriprodukter och kött från kor och får.

Transfett kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom. WHO rekommenderar därför att intaget av transfett inte ska överskrida 1 procent av energiintaget. I Sverige är intaget av transfett i genomsnitt 0,6 procent av energiintaget. Huvuddelen av det transfett vi får i oss kommer från mejeriprodukter och kött, det vill säga naturligt transfett.

Resonemanget ovan gör att Konsumentföreningen Stockholm betraktar påståendet som falskt.

 

Myt 22. Fryst mat innehåller mycket konserveringsmedel

 

Bland svenska folket svarade 72 procent falskt och 28 procent sant. Påståendet är falskt. Det hade de i åldern 50-64 mest koll på, bland dem svarade 82 procent falskt.

Fryst mat behöver inte konserveringsmedel eftersom frysningen i sig konserverar livsmedlet. Trots det kan det förekomma konserveringsmedel i fryst mat, men i mycket liten omfattning, till exempel i skinkan på en fryspizza. Den skinkan kan innehålla nitrit, som är ett konserveringsmedel. Bedömningen av Konsumentföreningen Stockholm är därför att påståendet är falskt.

 

Myt 23. En tand som läggs i Coca-Cola är upplöst på ett dygn

 

Bland svenska folket svarade 75 procent falskt och 25 procent sant. Påståendet är falskt. Detta hade männen bättre koll på än kvinnorna. Bland männen svarade 81 procent falskt.

Myten om att en tand som läggs i Coca-Cola skulle lösas upp på ett dygn är just inget annat än en myt. Det slår folklivsforskaren Bengt af Klintberg fast sin bok "Den stulna njuren". Klintbergs kollega la sin dotters tand i ett glas Coca-Cola. Efter 10 dagar hade tanden börjat svartna, men den var fortfarande hård. Efter tio veckor var tanden fullständigt svart men oförändrat hård. Påståendet är falskt.

 

Myt 24. Att medellivslängden har ökat mycket de senaste 50 åren beror huvudsakligen på att vi har så bra mat

 

Bland svenska folket svarade 66 procent falskt och 34 procent sant. Påståendet är falskt. Det hade den yngsta gruppen (18-34 år) störst koll på, bland dem svarade 76 procent falskt.

Flera faktorer har betydelse för den ökade medellivslängden de senaste 50 åren. Färre röker, vi har en ökad utbildningsnivå, bättre sjukvård och tillgång till läkemedel. Insjuknande och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar har gått ner de senaste tjugo åren, vilket delvis kan bero på att vi äter mindre mättat fett i dag än tidigare, men också på grund av mediciner mot högt blodtryck och blodförtunnande och kolesterolsänkande mediciner.

Ökad levnadsstandard i form av bättre bostäder, bättre arbetsmiljö, bättre näringsinnehåll i det vi äter och en bättre hygien och minskad spädbarnsdödlighet i kombination med de omfattande vaccinationsprogrammen spelade stor roll för den ökande medellivslängden i Sverige från slutet av 1800-talet fram till 1940- och 50-talen.

Enligt WHO World Health Report från 2002 är cirka 60 procent av dödsfallen hos kvinnor i Europa kopplade till mat, något färre hos män. Minst fem av de tio viktigaste faktorerna för sjukdom och för tidig död är kopplade till våra matvanor. Högt blodtryck, serumkolesterol, övervikt, lågt intag av frukt och grönt samt järnbrist är några av dessa.

Ovanstående resonemang gör att Konsumenföreningen Stockholm bedömer påståendet som falskt.

 

Myt 25. Importerat kött kan märkas med ”ursprung Sverige” om köttet är packat eller malt i Sverige

 

Bland svenska folket svarade 39 procent falskt och 61 procent sant. Påståendet är falskt.

Enligt en EG-förordning måste aktörer och organisationer som saluför nötkött inom EU ursprungsmärka köttet enligt en rad bestämmelser. Enligt Livsmedelsverkets vägledning om ursprungsmärkning av nötkött ska det framgå om djuret är fött, uppfött, slaktat och styckat i olika länder. Om allt skett i ett och samma land går det bra att använda begreppet ”ursprung”. Också om allt utom styckningen skett i ett och samma land går det bra att använda ”ursprung”. Men då måste märkningen kompletteras med styckningsland.
Exempel på hur det får se ut om djuret är fött, uppfött och slaktat i Danmark men styckat i Sverige: Ursprung: Danmark Slaktat i 3434 (fiktivt nummer för anläggning) Styckat i Sverige, 5678 (fiktivt nummer för anläggning)

EG-förordningen gäller nötkött men konsumenten får inte vilseledas när det gäller ursprung för annat kött heller. Om ett företag väljer att märka gris, lamm eller fågel med ”ursprung Sverige ” måste djuren även i dessa fall vara födda, uppfödda och slaktade i Sverige. I dessa fall är det Livsmedelsverkets föreskrifter om att märkning inte får vilseleda som styr, LIVSFS 2004:27. Påståendet som falskt.

Källa: Konsumentföreningen Stockholm